Jag har sett min bebis!

Hej igen!

Det var länge sedan jag skrev och det har varit med blandade känslor. Det har både varit skönt och samtidigt har jag längtat hit väldigt mycket eftersom det trotsallt händer mycket i mitt liv just nu.

Jag är nu i vecka 12 och ska strax gå in i vecka 13 (12 veckor gångna). Symtomen har varit väldigt blandade under denna tid och jag mår fortfarande illa till och från men då jag var på läkarundersökning för ett tag sedan så fick jag nya illamåendetabletter. Vet inte om de är bra eller dåliga men det jag vet är att jag känner mig drogad när jag tar dom. Jag får hjärtklappning och blir väldigt darrig (syns inte men känns). Jag har inte blivit sjukskriven ännu men jobbar inte kvar på hallegården utan söker andra jobb istället. Jag känner mig lite piggare nu även om jag får springa på toa minst 5 gånger varje natt och kvällarna blir ofta korta men jag ska inte klaga för jag mår iallafall lite bättre nu.

Idag var jag på mitt första riktiga ultraljud!. Det var nog den mest härliga upplevelse jag varit med om. Tyvärr såg jag inget under själva undersökningen men andy höll bra koll och likaså barnmorskan. De berättade att den sparkade uppåt väldigt mycket och att den åkte "rutschbana" (kan inte stava det) den puttade sig med andra ord uppåt och så gled den ner igen så jag antar att det är min bebis sätt att leka nu när den inte har så mycket annat att göra :). Inte nog med det så tog den sig i ansiktet upprepade gånger dock såg vi inte om den sög på tummen men det var fantastiskt att få veta att den lever och rör på sig.

Barnmorskan mätte och undersökte bebisen och allt var som det skulle. Den är nu 5,2 cm lång och det betyder att den växt 1,2 cm på 6 dagar (gjorde ett gynultraljud för en vecka sedan då läkaren ville kolla om den mådde bra). Den växer som den ska och barnmorskan såg urinblåsan och magsäcken, likaså de två hjärnhalvorna. Jag bestämde mig också för att göra nuptestet vilket innebär att man kollar ryggspalten på bebisen om det ev kan finnas risk för missbildningar. Enligt den var allt som det skulle. Dock togs det även ett blodprov som kommer att berätta om det finns andra chanser till missbildningar på barnet (om jag löper stor risk att få det) och om det finns ökad risk kommer de att göra fostervattenprov men jag är fortfarande osäker på om jag vill göra det då det finns en risk att man får missfall pga av detta.

Som sagt så var det helt underbart att se den lilla där inne och vi köote 3 kort på bebisen.


Här ser ni huvudet till vänster och att den har handen i ansiktet (vid munnen). Ni ser även benen som som sparkar uppåt. På så här sett åkte den rutschbana i livmodern haha. Som sagt bebisen är bara 5,2 cm men endå syns den så tydligt:).


En närbild:)


Det lilla ljusa ovanför huvudet vid näshöjd är bebisens hand. Man ser tummen längst ner och de andra fingrarna upptill. Det ser ut som den vinkar åt oss:).

Barnmorskan sa att hon kunde se alla fingrarna och att det var 5 st precis som det skulle vara då den spretade på fingrarna hehe. Hon tyckte också att den syndes väldigt bra för att vara så kort gången som jag är.

Hon beräknade att bebisen skulle komma den 12 januari 2011 (internet beräknade 10 januari) så det var väldigt nära.


För er som är intresserade av att följa min graviditet kan följa mig på min gravidblogg http://minbebis.com/blogg/ellies/ och där kommer jag skriva om allt vad rör min graviditet. Jag kommer inte uppdatera denna blogg så mycket under graviditeten men kanske skriver något enstaka inlägg ibland men som sagt jag finns på den andra bloggen så länge.

massa kramar Ellie





Ibland förstår jag ingenting!

Ibland blir jag bara så sur, arg, ledsen, frustrerad men mest arg. Att personer aldrig kan förstå hur vissa människor mår. Det är inte första gången jag får höra att jag bara inbillar mig om att jag mår dåligt, hur jag kan må så dåligt att bara vara i början av graviditen när jag har 9 långa månader framför mig, att jag bara kommer med ursäkter till att inte träna osv osv. Att det dessutom är personer som aldrig någonsin kommer att vara med om samma sak gör ju saken inte bättre. Jag och Andy diskuterade precis det där med att må dåligt under graviditeten och han menade att han vet att jag mår så dåligt men att han själv aldrig kan sätta sig in i hur det känns eftersom han själv inte sitter där jag sitter. Hur kan då vissa personer som aldrig någonsin träffat mig, varit med barn eller liknande utala sig om att jag bara inbillar mig att jag mår dåligt, att jag är hupokondriker etc. Snälla människor!, försök sätta er in i hur en gravid kvinna kan må med en växande människa i sig!.

I början av graviditeten händer massor!, det är då allt händer. De första tre månaderna är de veckorna där allt händer i bebisens utveckling. Alla organ anläggs, fötter, fingrar, näsa, öron, ögon etc detta är något som tar oerhörd energi av kroppen och därav att man mår så dåligt som man gör. resten av månaderna som följer kommer bebisen bara växa till sig (bara och bara) och utveckla allt som redan finns så det till slut sedan kan klara sig helt själv utanför mammans mage. Efter de tre första månaderna mår man därför vanligtvis bättre (oftast) vissa fortsätter må dåligt medans vissa mår bättre än de någonsin gjort. Jag har ca 2 veckor kvar tills jag är i 3 månaden och snart är den mest kritiska perioden över då man vanligtvis får missfall (fram till v 12).

Jag tycker alla ni ska kolla upp saker innan ni kastar ur er saker för jag har all anledning och må som jag gör. Skulle det sedan visa sig att jag bär på tvillingar så mår man ännu sämre (dubbelt upp). Jag skriver inte dessa inlägg för att på något sätt skrämma folk till att skaffa barn, snarare tvärtom!. jag tror de flesta tjejer vet att man mår dåligt när man är gravid och att det är väldigt olika från person till person och att det ändå är helt naturligt att skaffa barn och att kroppen beter sig som den gör.

Anledningen till varför jag vill skriva om min graviditet är helt enkelt för att dela både de glada stunderna under graviditeten men också visa att det inte alltid är en dans på rosor för det är det absolut inte iallafall inte för min del. Jag kan bara utgå ifrån mig själv och allt jag skriver är sanning och folk omkring mig förstår mig och ser på mig att jag mår som jag gör därför har ni ingen anlending att trycka ner mig för som sagt ni känner inte mig och min kropp.

Jag hoppas dessa rader ska få er att på något sätt förstå att allt jag skriver om är helt naturligt och att det inte handlar om att jag är hypokondriker.

Sedan måste jag samtidigt tacka slla lyckönskningar jag fått, jag blir oerhört glad!




Veta kön eller inte? det är frågan

Hej mina vänner!

Det var på tok för länge sedan jag skrev men ärligt talat har jag inte haft lust alls. Har knappt suttit vid datorn alls så det är naturligt då:) . Jag tar en dag i taget även om jag vill att tiden bara ska gå på så den lilla kan komma ut snart. Dock kommer det bli mycket roligare sedan när magen börjar växa ordentligt så man stålt kan visa upp den men tighta tröjor. Jag och Andy diskuterar fortfarande om vi ska ta reda på vilket kön det kommer att bli eller inte. Vi har båda alltid sagt att det får bli en överaskning till förlossningen men nu börjar både jag och han att tvivla. Visst är det roligt och veta vad det är som ligger där inne och mycket mer personligt. Dessutom är det ju skönt och kunna planera allt just efter den lilla flickan eller pojken som kommer.

Jag skulle inte bli förvånad om det blev en liten tjej för båda mamma och min syster har bara fått flickor. Mamma fick två och min syster fick också två. Vem vet kanske blir det tom tvillingar! för det finns en hel del tvillignar i släkten, min mamma har 2 bröder som är tvillingar, jag själv skulle varit en tvilling men den försvann tidigt, det finns även tvillingar på Andys sida så det vore riktigt grymt att få två på en gång. Då har ju ju liksom gjort mitt hehe.

När det gäller namn så har både jag och Andy varit ganska säkra länge, tom långt innan jag blev gravid!. Dock kan det hinna ändra sig men just nu känns det super. Vad det är för namn det får ni allt veta när den kommer :), om jag orkar hålla tyst så länge vill säga och ni känner ju mig haha!.

Dessa dagar sedan jag bloggade har jag inte gjort så jättemycket. igår var vi dock och testade en bil som vi kommer att köpa, det kändes verkligen superbra och den var väldigt skön och köra tom för mig som är så liten jag kände mig tom stor i den:). Det kommer bli en Ford Focus Flexifuel giha -04 mörkblå metallic. Bilder får ni se sedan när den är helt klar för ännu är den inte det för de skulle lacka den på ett ställe och byta framruta, givetvis också göras ren.

Jag har varit lite galen, jag har nämligen köpt min första amningsbh!. Väldigt tidigt kanske men det är helt enkelt pga av att mina gamla inte sitter det minsta bekvämt längre, den här kan jag dessutom växa i och tom använda efter förlossningen :). Jag har dessutom gått och köpt två små mössor 39,50 kostade dom bara så jag var bara tvungen att köpa dom:). Jag har även köpt en så kallad bola som är ett gravidsmycke med en liten bjälra inuti som låter väldigt tyst men som bebisen tydligen ska höra för den händer på magen.


Bh'n är i svart och bolan i mörkblå. Bola: 269:- babyproffsen, amningsbh 199:- babyproffsen och två pack mössor 39,50 H&M.

Nu kommer snart Andy hem och då blir det fredagsmys:).

hoppas er sommarträning börjat med stormsteg!, stort lycka till allihop!

kram


Hur söt får man vara egentligen?


Missförstånd eller vad?

Hej därute!

Jag har suttit ett tag nu och svarat på en massa kommentarer ang min trötthet. Jag förstår att många av er verkar oroliga men precis som jag sagt i mina kommentarer så är det helt naturligt att vara så trött som jag är när man är gravid. Jag vet inte hur många av er läsare som har barn (varit gravida) för ni kanske förstår mig lättare. Jag förstår att det kan lånta läskigt när jag berättar alla krämpor jag har för vanligtvis är det inget man pratar om till vardags mer än till sina vänner. Hur man mår under en graviditet är väldigt individuellt, en del mår så pass dåligt att de funderar på att göra abort och vissa mår så pass bra under tiden att de aldrig mått bättre. Jag mår väldigt blandat för vissa dagar mår jag väldigt bra förutom morgonen som ofta innebär illamående och en ökad trötthet medans vissa dagar är jag så nere att jag bara vill ligga hemma. Det är naturligt och läsaer man om den perioden som jag snart kommer att gå in i så kan det tom bli värre speciellt känslomässigt. Då kan känslorna gå bero och dalbana men det beror bara på att jag är i början och det är nu det händer som mest saker.

Jag hittade en liten text om just det här med trötthet på babycenter som jag kopierade rakt av:

Varför är jag jämt så trött nu när jag är gravid?

Du är inte den enda! Att vara gravid innebär en påfrestning för hela kroppen och det kan göra dig väldigt trött. Vad de flesta kvinnor minns bäst från de första månaderna av graviditeten är den ständiga tröttheten. Till och med riktiga nattugglor upptäcker att de får kämpa för att hålla sig vakna länge nog för att hinna se favoritsåpan klockan åtta på kvällen.

Lauren Cooper, en grundskolelärare i York, Storbritannien, minns att hon kände sig så utmattad under den första trimestern att hon la sig ned på golvet i klassrummet och sov på lunchrasten. "Du känner dig så totalt utmattad att det inte liknar någonting du varit med om tidigare", säger hon. "Jag kunde gå upp och ta en dusch på morgonen och när jag var klar och kom ut och fick syn på min säng igen ville jag bara bädda ned mig och sova vidare. Jag kunde utan vidare när som helst gå och lägga mig och sova i tre timmar."

Under hela graviditeten men allra mest under den första trimestern arbetar din kropp mycket hårt. Du bygger upp den ytterst viktiga moderkakan, det livsuppehållande systemet för din bebis, en process som inte är klar förrän mot slutet av den första trimestern. Och dina hormonnivåer och din ämnesomsättning genomgår snabba förändringar medan både blodsockret och blodtrycket tenderar att vara lågt. Och alltihop bidrar till din starka känsla av trötthet och utmattning.

Som sagt så är det inte så konstigt att må dåligt just nu. Hoppas ni förstår det och att det inte har något alls med att jag inte jobbar eller tränar. De är sååå många människor som INTE tränar under graviditeten och många mår superbra endå, självklart är det bara positivt att träna men jag vill känna att jag gör det för min skull (och bebisen) och ingen annan. Det är bara jag som vet hur jag mår. Jag ska verkligen försöka komma igång med träningen lite senare men nu vill jag bara njuta av graviditeten och försöka hålla illamående och trötthet borta så mycket det går och det känner jag att jag kan göra bäst genom att bara röra på mig bra (lugn träning).

Ni som varit gravida berätta gärna för mig hur ni mådde, det vore kul och byta lite erfarenheter för visst är det så, även om man mår skit så är det samtidigt det bästa som kan hända:).

Hoppas ni förstår lite bättre nu.

Kram




Ett jäkla åkande!

God dagens!

Ännu en dag med strålande sol, av någon anledning väntar man sig snart att vädret kommer och vända och bli kallt igen för visst är det så nu för tiden?, ena dagen varmt och andra dagen kallt. Det skulle inte ens förvåna mig om det skulle komma snö hehe.

Igår var det en strålande dag på alla sätt och vis. Vaknade som vanligt två gånger under morgonen av att vara hungrig (är värst på morgonen men hungern har absolut lagt sig mer nu än i början). Jag gick nog upp ena gången vid 7 eller 8 och sedan vid 9,30-10 någon gång och åt en riktig frukost. Sedan fram mot 11-12 blev jag så trött att jag nästan somnade på soffan igen när telefonen ringde. Det var Veronica som undrade om vi kunde safta tillsammans hemma hos mig. Självklart ville jag det eftersom jag aldrig gjort det tidigare. Hon kom en stund senare och vi satt igång med att göra saft, rabarbersaft *mums*. Det blev en riktigt god saft och vi båda blev riktigt nöjda. När allt var klart satt vi oss på min tomt på en filt och drack vår nya saft och bullar :) kan inte bli mysigare:).


Saft och bullar är gott!!


Idag har jag och Andy haft en riktig biltur. Vi håller på och leta efter en större bil eftersom det kommer att komma väl till användning nu om vi får vår lilla bebis så småningom. Vi har ju en Hyundai Accent 04 och den är tyvärr lite för liten för att rymma storhandling och barnvagn. Vi passade därför på att åka till Åtvidaberg och kolla på en bil som vi var intresserade av via blocket. När vi väl kom dit hade inte bilen kommit in än utan kom på måndag så det var bara att åka hem igen. Dock stannade vi I linköping och kollade lite på bilar också. Nu har vi reserverat en bil som kommer att bli klar om ca 2 veckor då de skulle fixa till den lite. Om allt känns bra så kommer vi köpa den och det är en ford focus flexifuel 04 mörkblå metallic supersnyggt!. Vi kör med samma bil fast helt nya modeller med jobbet i hemtjänsten och jag tycker man kör grymt bra i dom så jag är helnöjd!. Inte nog med det så var vi runt och storhandlade också så jag har hunnit med ett och annat.

Nu är klockan mycket och jag blev trött för väldigt många timmar sedan, dags att krypa till sängs

Massa kramar

Ellie och bebisen i magen


Superväder!

Hallå i det strålande solskenet!

Vilket underbart väder vi har här idag!, solen skiner som aldrig förr och det är riktigt varmt ute. Jag har legat ute på en filt på tomten i omgångar och det har varit sååå skönt!. Under sånna här dagar mår jag superbra på alla sätt och vis och det är synd att sverige är så kallt stora delar av året så när väl sommaren kommer hoppas den ska stanna länge men tyvärr gör den ju sällan det. Stora delar av sommaren regnar istället bort och det är sååå tråkigt.

Jag önskar er därför en superskön dag och passa på att vara ute mycket nu!, man vet aldrig när kylan kommer!.






I solen passade jag på att läsa Vi är inte ensamma. Jag äslkar allt som är onaturligt:).


Kiwi bara älskar solen!


Magen i vecka 8. Svullen är jag kan jag lova men den brukar garanterat vara mycket värre!


Vecka 8

Hej vänner!

Solen lyser med sin frånvaro här i Skärblacka, trots det har det varit rätt ok väder ute idag endå. har varit ute med Kiwi bara idag annars har jag bara suttit inne och glott på tv. I söndags var jag dock ute på en långpromenad med Kiwi då de gjort klart cykelvägen från Skärblacka till Kimstad, det är ungefär 5 km dit och jag och Kiwi gick nästan hela vägen dit och sedan tillbaka så det blev en rätt bra promenad endå:). Ev om jag orkar senare blir det väll en promenad till:).

Idag gick jag förövrigt in i gravidvecka 8 och det känns skönt att tiden faktiskt går frammåt. Min chef har fått reda på det nu och hon blev jätteglad!. Hon berättade hur roligt det är att få barn och att det verkligen är en stor händelse i livet, det känns bra att hon inte blev arg iallafall. Vi pratade om att ev dra ner lite på mina arbetsdagar nu i sommar eftersom jag inte mår så bra och hon lovade att se vad hon kunde göra:). Annars tampas jag med illamående och trötthet som vanligt men trots det har det varit en rätt bra dag i övrigt eftersom jag mått bättre idag än igår. Igår var det nämligen en hämsk dag på alla sätt och vis men det verkar gå i våger, ibland mår jag bytom och jag känner mig riktigt sjuk medans vissa dagar känns allt iallafall mycket bättre förutom att jag är trött. Undrar om det finns något mot tröttheten man kan äta? men som inte är farligt för barnet?.

Jag har testat Postafen mot illamåendet och det hjälpte bra till en början men nu tror jag inte det hjälper lika mycket längre så Andy var snäll och åkte till apoteket idag och köpte ett form av akupunktur armband som man ska ha på båda handlederna. Det finns en kula på som ska trycka på en speciell punkt och på så sätt minska illamåendet så vi får se hur bra det funkar. Det var inget vidare billigt men mår jag bättre så är det absolut värt!.


Akupunkurarmbandet


Ett bevis på att illamåendet faktiskt är pga att jag är gravid hehe:). Detta taget för ca 3 veckor sedan.

Tänkte dela med mig av lite bilder från mina och Kiwis promenad häromdagen:


Det är såå vackert här ute!




En riktigt bra motionsrunda som ligger ca 100 meter bort från vårt hus, verkligen superhärligt!.Här har vi gått lite mindre än halva vägen.

Bebisen i vecka 8:



Grattis! Nu är embryot ett foster, vilket betyder "en liten." Livmodern expanderar för att ge plats åt sin gäst, som nu är ungefär 1,6 centimeter lång - ett litet hallon. Det sker många förändringar denna vecka – den lilla svansen som embryot hade är borta och alla organ, muskler och nerver börjar fungera. Händerna böjs nu vid vristen och fötterna börjar förlora sin simhud. Ögonlock börjar formas.

Din kroppsform förändras också ioch med graviditeten. Dina bröst kan ha växt så att du behöver en större BH som ger bättre stöd än dina vanliga och ditt midjemått kan ha expandrat såpass att du måste packa undan favoritjeansen till nästa år.

Obs: Bild lånad av babycenter.com







Namn: Elinor Lilja
Bor: Skärblacka
Ålder: 25

Övrigt: Välkommna till min blogg!. Elinor heter jag och är 25 år och bor i ett litet samhälle som heter Skärblacka utanför Norrköping med min man och min dotter Heiley född 110123.Här kan ni läsa om mitt intresse för inredning, familjeliv, och allt annat som händer i i min vardag med småbarn. Varmt välkommna in!.






RSS 2.0