Lite utveckling och stora trötthetstecken

Nu sover Heiley äntligen! och denna gång gick det på 5 min. Igår dock var det värre än värst. Jag satt inne på hennes sängkant i 2,5 timme innan hon tillslut somnade. Hon var inte det minsta ledsen utan låg bara i sängen och tittade och pratade. När jag bar upp henne för att vagga henne till sömns pekade hon på sängen och ville ligga där. När jag sedan försökte gå ut började hon gråta så det fanns inget annat att göra än att sitta där. 

Jag tror jag försökte med allt!, vagga henne, låtsas sova själv, sjunga, hålla handen, inte röra henne alls, ja allt men inget hjälpte!. Kan ni förstå att jag var helt död när hon väl somnade sedan!, efter 2,5 timme!.

Idag är jag därför tröttare än tröttast!, tänk om man kunde få sovmorgon någon gång. Slippa gå upp mellan 6 och 8 varje morgon (oftast mellan 6-7) och kanske sova till 10 som man gjorde förr. Jag klagar verkligen inte för att ha ett litet barn man kan följa genom livet både vad gäller framgång och motgång och hennes utveckling som jag får följa varje dag, det är magiskt.

Hon är nog endå en av de lättare barnen att ha skulle jag tänka mig. Hon är väldigt självgående och har alltid varit. Vi måste inte alltid vara nära henne eller leka med henne utan det görhon så gärna själv. T.om dagis tycker hon är väldigt duktig som leker själv och går runt och styr i sin egen lilla värld. Dom tycker hon dessutom är välidgt tålig, det är sällan hon gråter när hon slår sig (om hon inte slår sig ordentligt), oftast säger hon bara OJ, eller aj!. Hi hi så gullig så man blir galen.

Pratar gör hon också en massa, nu har hon dessutom lärt sig säga bajs, lilja, gumman och massa andra som jag inte kommer på. Hon svarar alltid när vi frågar henne  något. En riktigt starkvilja har hon dessutom och vill mer än gärna hjälpa mammaoch städa, diska, laga mat, skruva eller snickra när pappa gör något.

Ibland är hon dock lite FÖR självsäker när det gäller vissa saker (enligt dagis och mig själv). Som igår så ramlade hon och slog nästan i asfalten på dagis. Sedan idag klättrade hon upp på sin höga pall på toa och halkade med handen och slog i munnen i handfatet så hon började blöda på läppen. Det är inte lätt och vara liten och ha stark vilja:).


Sårig liten näsa:(

Här nedan är en teckning hon målat som hon tog med sig hem från dagis. Jag tycke den var så fint målad så även den fick pryda hennes vägg i hennes rum. Ska köpa ram åt den sedan så blir det en riktig målning:), kuloch spara och ha som "riktiga " tavlor.


En blivande konstnär?






Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback



Namn: Elinor Lilja
Bor: Skärblacka
Ålder: 25

Övrigt: Välkommna till min blogg!. Elinor heter jag och är 25 år och bor i ett litet samhälle som heter Skärblacka utanför Norrköping med min man och min dotter Heiley född 110123.Här kan ni läsa om mitt intresse för inredning, familjeliv, och allt annat som händer i i min vardag med småbarn. Varmt välkommna in!.






RSS 2.0