Min förlossningsberättelse- Del1

Tänkte jag skulle försöka skriva min förlossningsberättelse nu och jag kan tänka mig att den kommer bli lååång, delar därför av den i två delar. Hoppas dock inte att ni somnar hihi. Då börjar vi...

Det hela började som sagt på kvällen den 22 januari kl 19.00. Det var på gränsen till att jag skulle bryta ihop helt och satt och storgrät över att inget händer och inget verkar hända för att bebisen ska komma. Precis i det ögonblicket känner jag hur det börjar rinna. Jag sprang på toa och trodde jag hade kissat på mig vilket jag tyckte lät konstigt då jag aldrig gjort det tidigare (vet att man kan göra det under grav pga av att bebisen trycker på blåsan) men detta var något jag aldrig varit med om tidigare. Det rann ner i toan och jag torkade mig och gick ut i köket när det kommer ännu mer. Nu började jag ärligt talat fundera på om vattnet gått på riktigt och ringer upp till förlossningen och de var lugna och sa att det sannorlikt var vattnet som gått. De sa då att jag skulle ta på mig en binda och komma upp (läs mer om detta under ”Äntligen hemma från förlossningen”) och under bilfärden kom det mer. De konstaterade dock att det var vattnet som gått och att jag skulle återkomma dagen därpå för en undersökning till ifall inte värkarna startat under natten.


På morgonen dagen där på (23 januari) började värkarna komma dock inget jag trodde skulle starta en förlossning då jag som sagt tidigare haft mycket sammandragningar etc. De kom då ca 2 st var tionde min. Efter att ha väntat från ca kl 09.00 till 11-12 så ringde jag till FL igen för att fråga när jag kunde komma upp (hade tid 15 men de sa att jag fick komma upp när jag ville). Så till kl 13.49 var jag på plats och de började ta en CTG kurva för att mäta hjärtslag och värkarnas karraktär. Någon dryg halvtimme senare kom barnmorskan in och frågade hur värkarna var och jag svarade då att de var något tätare och kraftigare. Hon kom då med två alternativ, aningen skulle jag ut och gå någon timme och sedan träffa läkaren och göra en undersökning för att se vad som hänt. Eller så skulle jag träffa läkaren först och gå sedan ev gå promenaden. Jag valde då att träffa läkaren (15.00) och hon konstaterade att jag var öppen 2 cm men hon trodde inte att det var på gång ännu (trots att jag hade ännu tätare värkar under undersökningen). Jag återvände till mitt FL rum igen och var uppkopplad på CTG igen. Promenaden var inte aktuell längre eftersom värkarna tätnade mer och mer. Jag fick sjukhuskläder och fick installera mig men jag hade dock i bakhuvudet fortfarande att jag säkert får åka hem igen även fast BM sa till Andy att nu kommer jag inte släppa hem er. Efter en stund ville de att jag skulle gå och kissa eftersom jag inte gjort det innan för det var bra och göra det innan allt startat ordentligt.


När jag väl satt på toan fick jag inte ut en droppe och jag hade väldigt intensiva och agressiva värkar och jag fick tydliga krystvärkar (vilket betyder att kroppen gör allt den kan för att krysta och du kan knappt kontrollera detta, känns som att man måste bajsa haha). Nämnde detta för en annan barnmorska och hon sa att det var på tok för tidigt ännu (dock kunde jag inte motstå dessa krafter). Andy frågade då om man inte som förstföderska kan öppna sig snabbt, visst kunde det hända menade hon även om det var ovanligt.


16.36 (16.00 var jag i aktiv förlossning och latensfasen var nu över) satt jag fortfarande på toa och plötsligt blir jag tok illamånde och ropar som en tok efter Andy att hämta något att kräkas i. Dock hann han inte och jag spydde ner hela toalettgolvet samtidigt som jag fick tokdiarre *fniss*. Han hittade spypåsar dock var det på tok för sent haha. Barnmorskan bad att få undersöka mig eftersom jag kände så kraftiga krystvärkar, då märkte hon att jag var öppen ca 4-5 cm och hon tyckte jag hade jobbat väldigt bra med tanke på den korta tid som gått. Jag fick sedan sätta mig i duschen en stund eftersom jag dessutom var väldigt frusen och det var guld värt kan jag säga för det var riktigt skönt. Dock inget skönt att sitta på en träpall i duschen men men. Efter duschen gjordes en ny undersökning och då hade jag helt plötsligt öppnats till 6-7 cm och fick nu lustgas (kl 17.07) som var som att komma till himlen!. Jag hade då bestämt mig för att försöka droga ner mig så mycket jag kunde för att ”komma bort” från värkarna och det hjälpte mig väldigt mycket, dock såg jag nog mer eller mindre ut som en pundare men det bjöd jag på+ att det kom en del lite roliga kommentarer från mitt håll hihi.


Fort följer....






Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback



Namn: Elinor Lilja
Bor: Skärblacka
Ålder: 25

Övrigt: Välkommna till min blogg!. Elinor heter jag och är 25 år och bor i ett litet samhälle som heter Skärblacka utanför Norrköping med min man och min dotter Heiley född 110123.Här kan ni läsa om mitt intresse för inredning, familjeliv, och allt annat som händer i i min vardag med småbarn. Varmt välkommna in!.






RSS 2.0