Vår turbulenta bilresa till Fjärås

Hej mina vänner!! förlåt att jag inte uppdaterade bloggen igår men tror ni inte jag glömmer datorn hemma!!, jag har ännu inte fått det som rutin att alltid ta med datorn när jag ska iväg så det får bli lite mer träning på den fronten.

Tack för alla fina frågor jag fick under frågestunden. Jag ska försöka ta tag i någon fråga under dagen och publicera någon men jag är så trött sedan gårdagen då det blev bra många mil att åka (ca 62 mil minst). Det  blev en väldigt lång dag med både snöstorm, snöslask och regn där vi först tog oss ner till Fjärås och det var inte jättelätt att hitta kan jag lova, eller jo det hade varit lätt om det inte vore så att hitta.se hade lurat in oss i på skogsvägar. Vi drog ut en vägbeskrivning hur man tog sig till exakt den vägen vi skulle till. åka på motorvägen bra länge när det tillslut står att vi borde ta av vid någon liten avfart som skulle leda oss in på en mindre väg. Vi försod egentligen inte varför vi skulle ta av där för vi ansåg att vi måste komma till samma ställe om vi fortsatt på motorvägen men för säkerhets skull tog vi av och märkte ganska snart att vi hamnade bland bondgårdar, herrgårdar, dvs mitt på landet med väldigt många krokiga vägar.



Påväg till Fjärås i bilen som vi nu inte har kvar :(. Helt oventande om vad som komma skall

När vi väl kom fram till Fjärås bil där vi skulle göra våra byten blev vi varmt välkommnade av killen som vi haft dialog med på telefon. Vi pratade om vägen vi tagit och han småskrattade lite och berättade att motorvägen låg bara några 100 meter ifrån bilaffären. Där hade vi snurrat som yra höns på vägar som vi trodde skulle ta oss till kina och inte till Fjärås och precis som vi försod kunde vi tagit motorvägen hela vägen från Norrköping till Fjärås utan att behöva krångla men nu blev man en erfarenhet rikare:).

Här sitter vi på Pizzeria Jamaica i Ulricehamn


Vi kollade på bilen som vi skulle köpa och tyckte den var helt ok för det priset vi skulle ge för den men efter att ha druckit kaffe och småsnackat om köp etc så testade vi den och det gick ju bra!, tills vi åkte upp i högre hastighet (90-100)och märkte att hela bilen skakade ofantligt mycket (då menar jag väldigt mycket och inget man åker 32 mil med). Jag förstod direkt att något inte stod rätt till så jag sa till andy att genast vända på klacken och åka tillbaka. När vi kom dit igen testade säljare+ en bilmekaniker bilen och märkte samma fel. De trodde dock inte att det var någon större fara att det bara var något som behövdes ställas in men då vi ansåg att det var nog så riskabelt (det var inte bara det som behövdes göras på bilen utan även service ganska snart med kamremsbyte, lite lackskador som behövdes åtgärdas, etc) att åka så många mil hem och det kunde innebära att bilen som var billig att köpa kanske skulle kosta välidigt mycket i slutänden när vi fixat allt på den.

Bilen som var meningen att vi skulle köpt från början

Under vår bilfärd tillbaka till bilhandlaren tog vi ett snabbt beslut. Andy hade kollat in en av de andra bilarna i hallen som var en hyundai accent i silver (som jag inte alls lagt märke till) som han var väldigt intresserad av. Så när efter att säljare sagt att det antagligen inte var något större fel sa vi att vi ville ha den silvriga Hyundaien istället för den bilen. Han blev väldigt chockad kan jag lova för vår ide från början var att få tag på en så billig bil som möjligt men att vi nu skulle ha en lite dyrare bil som vi inte ens pratat om. Det anda han sa var "det ska vi nog kunna ordna" och såg fortfarande chockad ut efter vår tvära vändning.
 
Han började berätta om bilen och vi ansåg att det var absolut rätt bil för oss då han hade kostat på den rätt mycket då med full service med kamremsbyte precis gjorts, det var en 2004 års modell, väldigt fin i lacken (ett enda stenskott på vingen dock) och den hade gått ca 8000 mil vilket inte gjorde något för oss då andy endå måste pendla med den. Vi slog till direkt och vi var sååå glada att säljaren var så trevlig som kunde häva köpet på den andra bilen och istället byta mot denna som vi fick med oss hem.

Det bästa med bilen är att den känns nästan som vår älskade Getz (chili som hon hette) när vi körde den. Inget konstigt hände med bilen på väg hem, den tickade på som den skulle och står nu på vår parkering på gatan. Trots att det låter som att dagen gick väldigt fort så gjorde den det absolut inte, alla papper som skrev, skiftades etc tog bra lång tid+ andra kunder som kom in. Vi kom dit vid 15 tiden och åkte vid 19 tiden. Säljaren hade slutat kl 18 men var så snäll som inte kastade ut oss utan bil, vi var ju som sagt tvugna att ha en bil tillbaka till Norrköping och fick en absolut bra bil som vi älskar!, nu vet vi att det inte var någon vidare förlust att sälja Getzen som vi var rädda för med den första bilen vi tänkte köpa utan köpte en "silver" istället.

Här stod den och var såååå fin!!!

tillslut blev den vår och vi kunde åka hem men vår nya fina bil.

Vår fina (gamla) Hyundai Getz (Chili)

När vi kom hem var vi helt slut, en lång dag med tvära svängar och små hinder som vi hoppade över i rätt tid men som slutade med en ny mycket bättre och snyggare bil än vad vi skulle haft....egentligen!.

En annan väldigt rolig sak som jag märkte när vi kom hem igår var att jag hade fått brev från Komvux att jag kommit in på min Engelska A kurs som jag sökt till!!, så nu blir det plugga av för min del! dock på distans vilket är väldigt skönt. Kommer att ha lite att göra nu men jag bara ÄLSKAR DET!!

Med det sagt så blev det en riktigt riktigt bra dag endå tillslut!


Jonas

Hej! Kul att ni lyckades byta bil,hoppas att ni inte förlorade för mycket på den röda bilen.Men ni ska ju in i affärsvärlden så det är väl ingen fara.

Ha det så bra lycka till med engelskan.

2009-02-08 | 19:49:34 |
Ellie

Jonas: Ja vi är jättenöjda med bilen så jag tycker vi gjorde en bra affär :)...kram

2009-02-08 | 21:19:59 |



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback



Namn: Elinor Lilja
Bor: Skärblacka
Ålder: 25

Övrigt: Välkommna till min blogg!. Elinor heter jag och är 25 år och bor i ett litet samhälle som heter Skärblacka utanför Norrköping med min man och min dotter Heiley född 110123.Här kan ni läsa om mitt intresse för inredning, familjeliv, och allt annat som händer i i min vardag med småbarn. Varmt välkommna in!.






RSS 2.0