Underredsbehandling!
Inget har hänt vad gäller bebis ännu iallafall och har mått så ofantligt dåligt hela dagen pga det. Vaknade tom imorse och började gråta eftersom inget hänt under natten vilket jag hoppades på!. Det känns som att man mer eller mindre börjar bli ett nervvrak eftersom inget händer. Ont har man hela tiden ibland så jag knappt kan gå eftersom det sticker som knivar "där nere" och sammandragningarna avlöser varandra men inget händer iallafall så det känns verkligen som att man har ont i onödan.
Ringde dock förlossningen och det enda dom kunde erbjuda mig var en undersökning för att se om det hade hänt något speciellt sedan gårdagens hinnsvepning. Tyvärr hade det inte gjort någon nytta alls. Tappen var mogen men den innersta "livmodermunnen" var bara öppen till ett finger och hon försökte öppna den till två fingrar men det gick inte. Hon gjorde dock en riktig underredsbehandling med en ordentlig hinnsvepning som gjorde såååå fruktansvärt ont!. Hon stoppade in två fingrar och verkligen bände och slet för att frigöra så mycket hormoner som möjligt. Hon sa "nu är jag väldigt enkal mot dig" och ja det kunde jag hålla med om. Dock gjorde det inget och jag tyckte på ett sett att det var skönt med smärtan för då känns det som att det verkligen händer något och att det BORDE hända något.
Frågan är om hon vill komma ut som en stenbock eller vattuman?, jag hoppas på stenbock:)
Bild lånad av www.divination.se
Kan garantera att jag hade riktigt ont efteråt och nu kommer sammandragningarna efter varandra så jag hoppas att denna behandling gör mer nytta. Även om jag inte var 100% redo för förlossning så sa hon att det kan gå väldigt fort men att det också kan ta till vecka 42 innan något händer.
Hon kunde iallafall garantera oss att OM hon inte väljer att komma innan vecka 42 så skulle vi iallafall ha en bebis i armarna SENAST nästa lördag (29 januari) för man sätter senast igång en förstföderska i vecka 42+2 vilket jag är i då tydligen. Så jag får helt enkelt hålla ut en stund till och hoppas på att hon väljer att komma ut efter denna grymma underreds behandling!.
Egentligen orkade jag inte uppdatera eftersom allt känns så meningslöst, därför har jag inte uppdaterat något tidigare idag för jag har varit så deppig. NU vet ni hur det ligger till iallafall och be till gudarna för min skull att det händer något snart innan jag blir tokig!.
Puss på er alla som står ut med mitt gnäll!
Åhhh, hoppas hon väljer att komma ut nu då när du stått ut med massa extra smärta... Du gör det bra som biter ihop, förstår att det känns tungt när hon aldrig tycks vilja komma ut...
Då jag "bara" är i vecka 27 så har jag ju ett tag kvar till slutspurten.. :) Kramis Maria
Lycka till, hoppas det händer något snart. Vet hur jobbigt det är men snart har du henne i din famn! Många kramar
Ville bara skriva att jag kikar in här och läser nästan varje dag. Urdålig på att kommentera! Håller alla tummar nu, du klarar förlossningen bra!!!
Kram Lene (som läst dina bloggar i flera år).
Jag förstår din frustration men försök slappna av och sysselsätta dig med saker som får dig att må bra! Jag förstår att det är svårt när du har så ont. Kroppens stresshormoner hämmar kroppens egna förlossningshormon (kommer inte ihåg vad det heter)!
Jag själv har legat på sjukhus mellan 9-17 jan. Livmodern trycker på min urinledare så vätska samlas i njuren. Har fått kateter, nål i ryggen/njuren. Kroppen mådde så skit att en förlossning var nära. Låg 4 nätter med värkar och sammandragningar så jag nästan spydde o skakade. Jag har öppnat mig lite men nu när njuren fått avlastning och lite vila har det stannat av. Så nu är det bara att gå hemma med kateter, smärtstillande och försöka vila (återhämta mig) för att ha ork till förlossningen. Egentligen har jag ju 25 dgr kvar, så detta var jag inte helt mentalt förberedd på.
Din bebis kommer snart ska du se!
Kram
Maria: ja jag måste ju erkänna att smärtan jag endå känner oftast känns positiv för alltid sitter man och hoppas på att något ska hända. Nu vill jag dock ha RIKTIGT ONT!. Hoppas du slipper gå över lika mycket som mig:)...kramar om
Madde: Tack gumman!
Lene: hej gumman!, känns skönt och veta att det finns folk i bakgrunden som ändå håller koll!. Tack för din stöttning!. Massa kramar till dig
Malene: OJ stackare! vad jobbigt du måste haft!. Ja då ska väll inte jag klaga iallafall med tanke på att jag varit frisk under hela graviditeten (därför vill de inte sätta igång mig heller). Snackrt är det dock dags för dig med att få din bebis så det enda man egentligen kan säga är att "håll ut!", inte lätt för mig att säga det heller men det är väll trotsallt det vi måste göra. Håller alla tummar och tår för dig gumman!, vi klarar det!...kramisar från mig och min lilla tjej
Hej, vill bara kolla om du tänker på alla andra som är i behov av vårdresurser som eventuellt får mindre/senare hjälp pga din belastning av resurserna?
När du ringer förlossningen stup i kvarten, tänker du alltså då på att den som svarar förmodligen kunde varit inne hos en blivande mamma som till skillnad från dig är redo att föda?
Kram
Anna: Jag precis som alla andra har lika mycket rätt att ringa/komma upp till förlossningen vare sig jag ska föda eller inte. Är man orolig av någon anledning så SKA man ringa förlossningen vilket jag fått förklarat för mig. Dessutom så är jag VÄLDIGT sällan hos vården när jag inte är gravid eftersom jag vet att det antagligen finns dom som behöver den bättre MEN bara för det så betyder inte det att jag ska strunta i att ringa när jag verkligen behöver det. Jag kan ringa HUR MÅNGA GÅNGER jag vill för det är endå dom som bestämmer om jag ska komma upp eller inte. Har de mycket att göra och de anser att jag inte är i akut tillstånd så får jag vara hemma så är det bara. Sedan finns det alltid en person som svarar i telefonen på förlossningen och hon är inte inne hos patienterna lika mycket som de övriga som jobbar.
Visst kan jag förstå att det är svårt för en som aldrig varit gravid att veta hur det känns att just vara graivd och vara så nära förlossning som jag ändå är, dock KAN man vara förstående endå men förhoppningsvis är du där en dag du med!.
Vad får dig tro att jag inte har barn?
Anna: ja med tanke på ditt sett att prata. Om du skulle varit gravid så kanske du förstår att man är orolig och samtidigt nervös för vad som kommer/kan hända och då vill man vara på säkra sidan. Det finns trotsallt dom som fött barn i bilen och det är ett senario som jag vill undvika i möjligaste mån och därför vill jag veta vad som händer och inte händer.
Det är ingen som sagt att du inte är orolig eller har all rätt att vara det. Jag ville bara mana till eftertanke och göra dig uppmärksam på att när du nyttjar samhällsresurser i onödan så drabbar det direkt eller indirekt någon annan.
Lycka till med allt!
Anna: fast det kan aldrig vara i onödan! oavsett om de petar på mig eller inte. De säger själva att det är bättre att komma upp en gång för mycket än en gång för lite.
Alla behöver vi olika mycket stöd. I slutändan är det ingen som tackar en för att man frågat en gång för lite utan man drabbas snarare själv av onödig oro och stress. Behöver man stöd så ska man be om det.
Väldigt onödiga kommentarer! Världen är inte rättvis och kommer aldrig att vara. Man måste tänka så sig själv och sitt eget bästa (men ändå ha respekt för andra!!)
Malene: Ja jag håller med dig! det är ingen som kommer tacka mig för att jag inte ringde om något skulle hända. Som sagt har dom mycket på förlossningen ber dom en att avvakta ELLER så får man sitta i väntrummet och vänta tills det blir lugnare och det brukar dom vara tydliga med. Jag ser ingen anledning till att få dåligt samvete bara för att jag ringer/kommer till förlossningen utan att föda, dom finns till för att hjälpa och visst ska man ha respekt för andra!. Kram
Om folk slutat tänka på sig själv och sitt eget bästa hade världen varit en mycket vackrare plats. Största problemet i samhället idag är att alla är så förbannat självupptagna och det blivit OK. Bär man alltid med sig i tanken att alla fördelar du får någonstans innebär en nackdel för någon annan så kommer man bli betydligt mindre girig och sluta roffa åt sig av allt som bjuds.
Anna: men du hör du inte på dig själv hur du låter?!. Du tycker inte att en gravid kvinna som kan vara timmar från förlossning inte ska ringa förlossningen om hon på något sett är orolig eller undrar om det närmar sig bebis?. Förlossningen finns där för gravida kvinnor från vecka 20 får man ringa om det är något man undrar. Du kan som sagt absolut inte ha barn för det hör man på ditt tankesett. Hade du varit förstföderska så skulle du absolut ringa om du undrade något eller var rolig över något det kan jag nästan lova. Jag har tom gått över mitt beräknade födelsedatum och tacka fan att jag vill veta om något är på gång speciellt eftersom min man jobbar 1 timme hemmifrån. Som sagt lägg dig inte i om du själv inte vet hur det är.
Dito, exakt det du skriver bekräftar ju det jag skrev :-)
Visst att tänka på andra är väl en bra tanke men är det någon gång som man verkligen ska se till sitt eget bästa så är det väl ändå med all rätt nu hon ska vara självisk med tanke på att det är en av det viktigaste händelserna i livet att få barn!!! Vad andra tycker/anser om det hela är rätt ointressant!!
Det är ju vår bebis/min fru som är det viktigaste då! Så tänker någ alla som väntar barn, deras ärenden är ju viktigast för dem. Alla måste ju ändå vänta på sin tur. End of case!!! ;)
För det första så tänker folk i allmänhet för lite på sig själva i många avseenden då de alltid ska vara folk till lags och finnas där för personer och lägga sina egena behov åt sidan så ditt resonemang stämmer nog knappast (om du inte talar för dig själv?). Då finns det ju ingen anledning att åka till förlossningen och föda om det inte gäller kejsarsnitt vill säga, då kan man ju lika bra sköta det själv med att föda hemma eller hur? om man nu ska se till alla andras bästa, man vill ju inte trampa andra på tårna?!. Du hör ju själv hur tokigt det låter. Som sagt föd dina barn hemma det är inte upp till mig, då kanske jag får ta din plats istället?!. Tänk på att det var du som ställde frågan personligt istället för att säga "jag tycker folk i allmänhet kontaktar vården allt för ofta i onödan till andras nackdel" tex vid förkylningar etc men det är en HELT ANNAN SAK!.
Ellinor, jag tycker det är självklart att du ska ringa upp till förlossningen när du känner att du behöver det och INTE ha några skuldkänslor. Senare när tjejen kommit ut kan du ju ha behov av att ringa ex. BVC. Tycker ingen ska dra sig för att ringa! Du som jobbat inom vården vet precis som jag (som jobbar inom vården) att man kan behöva stå på sig en del för att nå fram med sitt budskap och sina frågor. Exakt vad detta beror på varierar givetvis från fall till fall men stress hos vårdpersonal är inte ovanligt. De måste prioritera. Men när man är höggravid eller har små barn så är det väl helt självklart att man alltid ska kontakta vården om man känner oro för något. Jag vet att du tänker mycket på andra, det har framgått jättetydligt i dina bloggar genom åren. Nu är det du och tjejen (och mannen :-) som gäller!
Håller alla tummar nu och hoppas du får möjlighet att uppdatera bloggen så snart som möjligt när barnet kommit. Tror vi är många som kollar in här nu och väntar med spänning.
All lycka till dig
Kram Lene
Problemet är ju just att alla tycker just deras ärende är viktigast. Vad ger er rätten att tycka ert barn är viktigare än någon annans? Det är fullkomligt banalt att utgå från sin egen subjektiva bedömning och inte istället se till det totala behov som finns.
Lene: Jag håller helt med dig!. Det är inte bara mig själv jag ska tänka på nu utan även min bebis och att hon mår bra är det viktigaste därför kommer jag både ringa förlossningen och BVC precis så ofta jag behöver. Självklart ringer jag inte för småsaker för även jag förstår att linjen kan behövas till annat MEN så länge man är orolig eller liknande så skadar det bara att INTE ringa. Nu är det bara jag, min man och vår bebis som gäller!:). Jag lovar att uppdatera bloggen så fårt hon kommit ut och jag får tillgång till internet (vilket man borde få på BB).
Tack så mycket för dina lugnande ord såhär i hopplösheten...kram på dig
Anna: NU menar inte vi att vårt barn är viktigast i världen men som småbarnsförälder vet man att det kan hända väldigt mycket och en bebis är inte som en vuxen människa. En så liten sak som en infektion kan vara förödande för en bebis (vare sig den är i magen eller utanför) och den har väldigt lätt att dö. Tror som sagt inte du skulle yttra dig så mycket om du visste hur man blir som väntande mamma, allt krätsar kring det ofödda/nyfödda barnet och man vill inget helldre än att den ska må bra. Vården finns där av en anledning. Jag som själv är undersköterska VET att personer gärna drar sig för att ringa till vården hur sjuka dom än är och oftast blir det inte direkt bättre att dom väntat utan bara värre. Så att du sitter här och skriver onödiga kommentarer är bara bortkastat med tid, jag har faktiskt viktigare saker att göra, nämligen föda mitt barn och som sagt TA HAND OM DEN och detta med vårdens hjälp!.
